Reportage

Se dig själv

 

De andra pratar illa om en vän eller kollega och du kämpar för att låta bli att med i snacket. Men plötsligt hör du dig själv säga saker som du egentligen inte vill och du är fast. "Skitprat" handlar om rädslor och otrygghet, säger Christina Åkerberg, socionom och relationskonsult

 

 

Alla behöver vi känna samhörighet med andra och ibland tillåter vi det behovet att kosta vad det kosta vill. För stunden kan det kännas skönt att "gadda ihop sig" mot en yttre fiende, att höra ihop med gruppen, men när eftertanken gör sig påmind är det risk att det inte känns bra inombords. 

Benägenheten att prata "skit" om andra handlar i grunden om att inte vara nöjd med sig själv och att lägga stor vikt vid att mäta sig med andra och leta i det negativa, menar Christina Åkerberg.

– Vi har ett behov av att bli älskade och bekräftade. Om du inte gillar dig själv söker du hela tiden bekräftelse utifrån och mår bra av att hitta fel hos andra. 

– Det är viktigt att titta på vilket förhållningssätt du har till människor. Tittar du på dem för att se var du står själv eller för att du är uppriktigt intresserad av dem? Ser du dem som hot och konkurrens eller som medmänniskor?

Generellt har vi vuxna svårt att se och ta andras framgångar och det är lättare att samla människor för att trycka ned andra än tvärtom, menar Christina. Vi vill inte att alla ska tro att de är sin egen lyckas smed, det är bra om några inte lyckas. 

"Skitprat" kan också iscensättas av föräldrar. De kanske har för vana att kommentera människor inför barnen, barnen gör som föräldrarna och föder beteendet vidare. En annan grogrund är syskon som med automatik konkurrerar med varandra. Alla slåss om föräldrarnas uppmärksamhet. 

– För att barn ska utvecklas sunt måste föräldrarna sätta ramar som barnet kan studsa mot annars blir det otryggt. Barn som hela tiden matas med negativa omdömen om andra får svårt att utveckla ett positivt beteende gentemot sig själv och sina medmänniskor. 

Ju mer otydligt ett föräldraskap är eller ju mer otydliga reglerna är på en arbetsplats desto större utrymme skapas för slitningar mellan människor. Alltså till exempel att syskon eller kolleger allierar sig mot den som ses som en fiende. 

– Behovet att trycka ned en annan människa kan liknas vid en drunkningssituation, du drar till dig vad som helst för att rädda dig och riskerar också att bli en rättshaverist.

– Det är fel på familjen, på syskonen, på arbetsplatsen. 

Det är fullt möjligt att ändra sitt förhållningssätt till andra människor, men det krävs träning och det krävs att bli vuxen, att vilja se sig själv och vilka behov som styr. 

– Ju mer medveten du blir om dig själv och vem du är, desto mindre behov får du av att prata illa om andra. Du kan också lära dig att se vad som triggar igång dig och som gör att du faller in i de gamla spåren. Känner du till detta om dig själv är det också lättare att backa. 

– Är det rädslan för att inte passa in, att inte bli omtyckt, att inte chefen ska gilla dig? 

Christina menar att den som vågar vara rak och stå upp för sig själv och sina värderingar också så småningom får andra att höra samman med. Första gången du testar att öppet lämna en grupp som pratar strunt om någon, känns det troligen ensamt och lite otäckt, men med din styrka och den balans du speglar ut drar du till dig människor som vill göra som du. 

– Vi behöver lägga mer tid på att utveckla vårt sätt att relatera till andra. Den som pratar illa om andra gör egentligen inte det för att skada utan för att den styrs av ett starkt, inre behov. Han eller hon "måste" göra det för att må bättre. 

När vi tar oss friheten att lägga oss i andra människors liv är vi farligt ute, säger Christina. 

– Ingen människa har fått uppgiften att döma andra. Det finns en människa bakom det vi retar oss på och du vet aldrig vilken hemlighet han eller hon har. 

Det finns en sak till som vuxna människor behöver träna sig på, enligt Christina, och det är att be om ursäkt. Vi kan alla göra fel och det är viktigt att kunna erkänna det. 

– Inte minst som förälder. Jag träffade en liten kille en gång som berättade att hans föräldrar hade bråkat och varit osams i flera dagar. Så kom fredagen med mys och levande ljus, de var sams igen och han förstod inte hur det hade gått till. 

– Vi måste visa våra barn hur vi gör när vi ber om ursäkt. I skolan begär vi att de ska kunna det, men själva gör vi oftast inte det så de ser det. 

Christina brinner för att hjälpa andra och jobbar både med enskilda människor och företag. Hon menar att vi genom träning och enkla verktyg kan bli goda ledare för oss själva och därmed också må bättre med oss själva.  

– Fyll dig själv med kärlek, spegla dig i människor som du tycker är goda. Hitta en förebild och jobba med det positiva hos dig själv. Och framför allt, ta dig tid att reflektera över ditt förhållningssätt till dina medmänniskor.

 

Profil: 

Namn: Christina Åkerberg. 

Ålder: 50 år. 

Bor: i Hörby. 

Familj: två vuxna barn. 

Sysselsättning: inspiratör, föreläsare och utbildare i det egna företaget, skolkurator på Mediegymnasiet och på Montessorigrundskolan Maria i Malmö. 

www.relationsutveckling.com