Krönikor

Vad säger oss ordet förfäder?

 

Jag har ingen förmoder. Åtminstone är jag förvägrad henne i vårt språk och till stora delar i historien. Vi vet att det krävs en man och en kvinna för att det ska bli ett barn, varför pratar vi alltid bara om förfäder
Inte kan det väl vara att vi är födda av två herrar allihop? Med den rädsla som åtminstone har funnits inom både kyrka och övriga samhället vad gäller homosexualitet är det konstigt att inte en kvinna har petats in i språkbruket för länge sedan. 
Inte kan det väl vara att vi kvinnor fortfarande en bit in 2000-talet ska kånka skulden för det där gamla äpplet och anses vara mindre värda än män
Nej, kan det naturligtvis inte vara, vi har ju lagstadgade jämställdhetsplaner överallt. Fast det finns områden som inte berörs av dessa planer och det är i språket, bibeln och i hemmet
Häromdagen kom nyheten att stressade mammor kan ge feta barn. Nästan 900 mammor och 700 pappor ingick i studien, men sambandet mellan stress och överviktiga barn syntes bara bland mammorna. 
Kvinnors skuldbörda ökade med flera kilo äpplen av den nyheten. Men vänta nu, nog måste det ligga någonting annat bakom än att mammor är stressade? Pappor är säkert också stressade, men påverkar inte barnens vikt och varför inte? Jo, därför att det är mammorna som i de svenska hemmen fortfarande ansvarar mest för barnens mat och kostintag. 
En stressad mamma som inte kan eller orkar laga mat från grunden köper färdigmat, läsk och chips till sina barn, enligt studien, men nyheten behandlar inte alls vad pappan gör under tiden. 
Hennes bristande kunskap tydliggörs, men inte hans. Det är möjligt att jag blandar ihop äpplen och päron här, jag har inte läst hela studien jag kan ha missat några kärnor i min slutsats. 
Men språket . Vad ska vi säga istället för förfäder? Jo, naturligtvis förlevanden. I det ordet innefattas män och kvinnor och alla andra om det finns några sådana. Birgitta Onsell är en person som har jobbat mycket med att lyfta fram kvinnan i historien och bibeln. Hon tog också initiativet att bilda föreningen Tealogerna vars första manifestation ägde rum 1989. En grupp kvinnor spikade upp ett krav Stockholms Storkyrkas port om att i nyöversättningen av bibeln år 2000 få infört ett förord som förklarade bakgrunden till den kärlekslösa kvinnosyn som genomsyrar stora delar av boken. 
Det lyckades nu inte, därför skrev Birgitta Onsell ett eget bibelförord, Avklädd Gud. Hon menar att den manlige läsaren finner sitt hem i bibeln, "där möter han sin egen Gud, sitt eget kön, sina namngivna fäder, bröder, söner (1 350 till antalet) och fiender". "Om de cirka 85 bibelkvinnornas rötter sägs det mycket litet". 
Kvinnans huvuduppgift var att föda manlig avkomma, skriver Onsell, "störst är en moders brott om hon ger liv åt ett flickebarn". 
På hemsidan www.bibeln.se står det: "Ingen annan bok har påverkat oss mycket som bibeln". "Den som aldrig läst bibeln saknar en förutsättning att förstå den kultur och civilisation vi lever i". "Den har format vårt samhälle". 
Så sant , fast tvärtom. Så länge vi odiskuterat tillåter att våra barn tar del av den kvinnosyn som finns i bibeln och länge vi fortsätter att använda ordet förfäder, bygger vi ett samhälle en tro att kvinnan är ond och ägs av mannen och att två män kan skapa ett barn. Om inte Adam står för A-dam förstås.