Reportage

Kroppen är läkare

 

Vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett välkänt begrepp för Fredrik Granholm och något han måste hålla sig till som läkare. Men vetenskap ändras och visst finns det tillfällen när skolmedicinen inte räcker till. Samtalet med honom avslutar artikelserien om människans självläkningsförmåga
 
Ju längre Fredrik Granholm har jobbat som läkare, desto oftare har han stött problem som inte går att lösa med skolmedicin. Han är väl medveten om att det finns människor som fått hjälp av annan behandling när vanliga vården inte räckt till. Det händer att han får patienter som till exempel har varit hos en homeopat, men knappt vågar berätta det i tron om att Fredrik ska bli arg
– Men jag blir uppriktigt nyfiken vad de har gjort och vad som har hänt
Vetenskapen ändrar sig hela tiden, menar Fredrik, i dag undrar vi vad de pysslade med för 100 år sedan och om 100 år ska de förmodligen fundera över vårt sätt att se sjukdomar och behandlingar i dag
Exempel är att i mitten 1800-talet använde läkare åderlåtning som behandling och under samma tid kom också en ungersk läkare, Ignaz Semmelweis, i ordentligt blåsväder för sin tes att personalens handhygien påverkade fallen av barnsängsfeber. Det tog tid för etablissemanget att erkänna hans upptäckt eftersom den inte kunde förklaras enligt någon känd vetenskaplig teori. Först efter Semmelweiss död utvecklades bakterieteorin om sjukdomar och nu ses han som pionjär inom sitt område
– Även i dag finns det människor som är avvikare och en del får förmodligen upprättelse först senare. Av någon anledning är de långt före sin tid och det finns inte tillräckligt mycket underlag för att förklara deras teorier. Men mycket av nutida vetenskap bygger avvikarna.
Eftersom vetenskapliga sanningar bevisligen ändras hela tiden blir ens verklighetsbild snäv om den bara baseras på rådande vetenskap, menar Fredrik. För den som har en strikt naturvetenskaplig verklighetsbild kan det vara svårt att acceptera andra tankar.
– Det krävs kanske att en sådan person måste ändra sin världsbild och det är inte så lätt. 
Skolmedicinen lyder under begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är därför inte möjligt för till exempel en läkare att arbeta med metoder som inte kan förklaras i ljuset av det vi vet i dag.
– Vi är utbildade i en medicinsk vetenskap och den ska vi hålla oss till. Därmed inte sagt att andra metoder inte fungerar, men jag som läkare kan inte jobba med dem. 
Fredrik tycker inte att det är konstigt att människor söker sig utanför skolmedicinen för att få hjälp. Det händer att läkaren inte hittar något medicinskt fel och ändå mår patienten dåligt. 
– I vår vetenskap har vi nått en viss kunskap i dag och kan förhoppningsvis lindra, men inte alltid bota. 
– Om min utredning har uteslutit fysisk sjukdom stärker det tanken att problemet sitter i känslolivet, i själen. Då är det viktigt att ta hand om det problemet och om inte jag kan göra det, behöver jag skicka personen vidare till någon som kan. 
För Fredrik, som läste psykologi före sin läkarutbildning, är det självklart att kroppsliga symptom kan ha sitt ursprung i själen.
– Själen har inget eget uttryckssätt utan hör av sig via kroppen. 
Det finns patienter som är oförstående inför det och då använder Fredrik en liknelse. Han jämför med en skrubb som vi fyller med gammalt skräp. En dag är skrubben full och vi kan inte längre stänga dörren utan saker ramlar ut. 
– Vi kan svälja mycket i själen, men till slut är det fullt. Att hålla emot "dörren" tar mycket energi, vilket orsakar stor trötthet. 
Att människan har en självläkningsförmåga är också självklart för Fredrik. 
– Utan den står vi läkare oss slätt. Mediciner ger lindring, men läkningen sköter tiden och kroppen. 
Vården i framtiden ser definitivt annorlunda ut, menar Fredrik, det är fullt möjligt att fler alternativa behandlingsmetoder blir godkända. Han tar akupunktur som exempel, den är numera godkänd inom skolmedicinen, men för inte så längesedan var flertalet läkare skeptiska. 
– Och den är godkänd utan att vi har någon förklaring till varför den fungerar, säger Fredrik. 
Han är inte rädd för att skolmedicinen ska få konkurrens eller att läkare ska bli arbetslösa om alternativa behandlingsmetoder släpps in och godkänns. Det  som behövs för att ett samarbete ska fungera, menar han, är att de alternativa metoderna samlas under ett kontrollorgan, att utövarna precis som läkarna ska legitimeras och till exempel kunna ställas till svars vid felbehandling. Många inom skolmedicinen jämställer alternativa metoder med kvacksalveri, säger Fredrik, men han håller inte med. 
– Det som måste motarbetas är om någon medvetet lurar sjuka människor för att tjäna pengar. Det är kvacksalveri för mig. Men om någon mår bra av att gå till en alternativ terapeut, bör vi vara ödmjuka inför det. Målsättningen är ju att människor ska bli friska eller i varje fall må bättre med bevarad livskvalitet. 
 
 
Profil: 
Namn: Fredrik Granholm. 
Ålder: 61 år. 
Familj: fru och vuxna barn. 
Bor: i Åhus. 
Yrke: specialist i allmänmedicin. 
Motto: "Humor och skratt botar det mesta". 
 
 
 
Fredrik Granholm om den metamedicinska teorin: 
Vad tror du om den metamedicinska teorin som artikelserien har berört, att organ i kroppen motsvaras av inre processer. Som till exempel att eksem kan bero på en separationskonflikt, att äggstocks- och testikelcancer kan ha sitt ursprung i någon form av plötslig förlust, att högt blodtryck är ett meddelande från kroppen om att personen ska ta bättre han om sig själv innan han eller hon brister? 
– Den som inte mår bra i själen/psyket får ofta kroppsliga symptom såsom att stress ger exempelvis eksem eller försämring av existerande eksem (psoriasis), ont i magen/magkatarr, huvudvärk på grund av spänningstillstånd. 
– Svår kris såsom sorg eller motsvarande framkallar många gånger kroppslig sjukdom och där tror jag att ärftlighet spelar in vad personen drabbas av. En svår händelse kan alltså framkalla till exempel diabetes, högt blodtryck eller kanske även tumörsjukdom om det finns en ärftlighet för det.