Krönikor

Ibland vill jag blunda bara för att slippa se

 

Jag tar mig jättestora skygglappar för att jag säkert inte ska se någonting åt sidorna. Det är rakt fram som gäller, jag vill leva ett enkelt liv som möjligt utan krångliga störnings- och orosmoment
 
Därför tittar jag inte nyheter, läser inga tidningar, vill inte veta någonting om några klimatförändringar. Jag vill kunna äta och dricka det jag vill utan att oroa mig för om jag får i mig av producenten dolda bekämpningsmedel, farliga tillsatser eller genmanipulerade grödor eller hur djuret är slaktat. Eller att teflon är farligt att steka
Jag vill kunna ringa från min mobiltelefon, använda trådlös teknik utan att behöva vara osäker om strålningen är farlig eller ej, motionera hur mycket eller lite jag vill utan att veta om mitt liv förkortas eller förlängs beroende vilken sanning som råder. Jag vill kunna leva efter mitt eget sunda förnuft och slippa undra över om det räcker eller om jag behöver kosttillskott, ska äta lagom av kolhydrater, fett och protein eller bara mest av det ena och det andra och av det tredje nästan ingenting alls eller tvärtom. Eller om fluor i tandkrämer är skadligt att i sig som en del hävdar
 
Jag vill slippa undra över om tillsatsen E330, lika med citronsyra, innehåller mögelrester som orsakar allergier och varför inte Livsmedelsverket tar människors frågor om och erfarenhet av det allvar. Jag vill slippa undra över om det är som några säger att vissa vacciner kan ge svåra biverkningar, men att den sanningen förtigs eftersom det är mycket pengar med i spelet. Och pengaspelet, förresten, skönt det hade varit om pengar inte hade vunnit alltid.  
 
Jag vill kunna leva mitt liv utan att orsaka ett berg av sopor som ska sorteras och slängas i rätt soptunnefack, jag skulle vilja leva mitt liv utan att veta att vi i den här delen av världen kastar tonvis med mat medan en annan del av världen inte har någon mat alls. 
 
Jag vill kunna leva mitt liv utan att behöva misstänka att förtroendevalda politiker brukar skattepengar för egen vinning, att människor lurar mig som medborgare och låter sig förblindas av att ha nått en viss position. Fast jag vill såklart också slippa läsa om hur politiker råkar illa ut bara för att någon nisse inte förstått gränsen mellan rätt och fel
 
Och så vill jag leva mitt liv utan att behöva läsa om barn och ungdomar som mobbas, kvinnor som blir slagna av sina män. 
Som en stor och stabil snöplog vill jag kunna ta mig framåt i livet, rakt igenom allt jag rabblat upp och mer därtill, bara fösa det åt sidorna vägen är enkel, lätt och fri.
 
Frågan är, var ska jag bo?
 
Jag stannar maskinen, tar av mig skygglapparna och ser till min förskräckelse att den myckna snön har hamnat hos alla andra som bor längs livsvägen. Det går givetvis inte för sig. Jag tar på mig arbetshandskarna, hämtar snöskyffeln i förrådet och börjar skotta i mitt anletes svett och skam över min egoistiska längtan. 
Tittar mig omkring för att se om någon har sett mig. Men, nej som tur är. Alla är upptagna med sitt, något teven, mobilen eller "paddan" tror jag. Förstulet slänger jag skygglapparna i fraktionen för brännbart. De var ganska fula ändå.