Reportage

På korståg för barnen

 
Vi vet alla att det är viktigt att vi rör oss, men det är inte alla som vet att rörelse har med inlärning att göra. Torgny Husén och Inger Knutsson har ett både roligt och allvarligt budskap till alla som umgås med barn. 
 
 
– Nu ser ni väldigt intelligensbefriade ut, säger speciallärare Inger Knutsson med ett skratt till den lika skrattande publiken som ivrigt spelar på ett låtsaspiano, låter tungan gå utanför munnen från sida till sida och ritar en liggande åtta med ögonen. Samtidigt. 
Det är Kunskapsdagar i Kulturhuset i Hässleholm och den här stunden handlar det om rörelsens betydelse för inlärningen. Torgny Husén, som är kommunikolog, pratar om vänster och höger hjärnhalva och att bygga en bro mellan dem. En sådan bro spelar roll för inlärningen, de flesta människor är antingen höger- eller vänsterdominerade och hjärnhalvorna måste samarbeta för att skapa en optimal inlärning. 
En kunskap inte minst viktig för lärare, menar Torgny. Han ger ett exempel på en nioårig kille som har svårt att sitta still. Han har en dominant höger hjärnhalva så när han lyssnar på läraren hör han melodin på det som sägs, men inte innehållet. Att sitta still på baken och lyssna blir då inte lätt för honom, han behöver nämligen röra sig för att lära sig. Så när läraren har pratat en stund blir nioåringens hjärna uttråkad och killen börjar ta till lite bus för att bryta sitt eget tillstånd. Läraren blir arg, killen lugnar sig för att efter en stund bli orolig igen. Risken finns att en sådan pojke känner att han inte passar in i klassrumssituationen. 
– Frågan vi behöver ställa oss är om det är barnet det är fel på eller om det är de pedagogiska ramarna som behöver ändras, säger Torgny. 
Att det kan vara direkt skadligt att sitta still för länge är ett känt faktum, men att det också påverkar inlärningen är inte lika känt. Ett barns krypande är inte bara ett sätt att ta sig bara fram utan också en del av dess neuromotoriska utveckling.  Om allt går som det är tänkt ska Torgny, med sin kunskap om rörelse som kommunikation, och Inger, med sin kunskap om barn med extra behov, starta ett pilotprojekt genom Högskolan i Malmö. Syftet är att kunna visa vad som händer i en elev och i en klass när barnen varje dag får göra övningar som bygger en bro mellan hjärnhalvorna. 
Inger har arbetat som lärare i 40 år, varav över 15 år med diagonal rörelseträning, och hon har alltid jobbat med barn som behöver mer för att få lika mycket, som hon säger. Hon har många, många berättelser som visar på en positiv effekt av träningen, men någon vetenskapligt underbyggd rapport finns inte. Det är en sådan Torgny och Inger vill ta fram. Just nu söks en doktorand som är villig att ta sig an detta pilotprojekt och också givetvis pengar för att kunna driva igenom det. 
– Allt som korsar mittlinjen är fantastiskt bra, barnen tycker att övningarna är både sköna och roliga att göra. Det är viktigt att skapa glädje, säger Inger. 
– Med dessa rörelser går det fort att skapa en förändring i en människa, säger Torgny och berättar om hur ett av hans egna barn som var sent med att lära sig läsa och skriva utvecklades rekordmycket på bara två månader.
Torgny berör också problematiken kring ADHD och menar att barn som uppvisar symptom på den diagnosen kanske i själva verket visar symptom på att inlärningssättet inte passar dem och att hjärnhalvorna inte samarbetar som de ska. Att testa rörelseträning på dessa barn borde vara en självklarhet innan man ger dem en diagnos och kanske medicin, tycker han. Allting i kroppen är korskopplat, vänster hjärnhalva styr höger sida och tvärtom och genom att göra diagonala rörelser skapas nya nervbanor för kommunikation mellan hjärnhalvorna. 
Både barn och vuxna har nytta av den här träningen, den är avstressande, koncentrationshöjande och kan hjälpa till att lösa upp blockeringar. En av alla övningar är den liggande åttan. Den kan ritas i luften och den kan ritas på ett papper. Allt ska ske framför kroppen så att ritandet korsar kroppens mittlinje. Den som har problem med ett mattetal kan sätta in talet i bubblorna i åttan, följa linjen runt, runt och samtidigt säga talet högt. 
– Det gäller att skapa goda tillstånd för inlärning. Skolan är ett samhällsansvar och att det finns elever som i gymnasiet inte kan läsa och skriva är en förlust, både enskilt och för Sverige, säger Torgny.
 
PUBLICERAD I NORRA SKÅNE OCH SKÅNSKA DAGBLADET DEN 13, 14 FEBRUARI 2010