Krönikor

Med en sten i fickan kan du göra skillnad

 
När klagade du på något eller någon senast? Jaså, redan i morse? Och utan att du tänkte dig för? Mm, du är förmodligen inte ensam. 
Klagomål slinker väldigt lätt ur munnen. De ligger liksom färdigpaketerade på rad på tungan, precis som en sådan där godistabletthållare som spottar ut karameller när man trycker på huvudet. 
Men det finns bot, kära medmänniska, du behöver bara vilja vara med om att skapa en klagofri värld. 
Det gör du genom att börja lägga märke till när du klagar, skvallrar eller kritiserar. För att medvetandegöra det hos dig kan du ha en liten sten i fickan eller ett band runt handleden som du flyttar varje gång du uttalar något högt som faller under ovanstående kategorier. 
Enligt pastor Will Bowen, som har skrivit boken En klagofri värld, har den som kan klara 21 dagar i sträck utan att klaga en mycket stor chans att förändra sitt beteende. Den personen bidrar också till att skapa en bättre värld eftersom han eller hon slutar sprida negativt strunt omkring sig. 
Att klaga, kritisera och skvallra ofta är att prata om saker du inte vill ha i ditt liv, du lägger helt enkelt större vikt på det än på vad du faktiskt vill ha i ditt liv. När du klagar använder du dina ord och din energi på att uppmärksamma saker som inte är som du skulle vilja ha dem, menar Will Bowen. Dina ord visar vad du tänker och med dina tankar skapar du ditt liv. 
Hur kul är livet egentligen om du klagar på allting och pekar ut saker hos andra som du tycker är fel? Vad är vinsten med det? Vad säger det om dig själv?
Att vi skapar vårt liv med våra tankar är inget nytt, det finns många gamla filosofer och andra som har berättat om det. Vi har bara inte anammat det riktigt än. Utan att tänka på konsekvenserna rapar vi upp det ena klagomålet efter det andra skitpratet, om jag nu får uttrycka mig så, och ger näring åt det negativa.
Det får mig osökt att tänka på organisationen Friends senaste undersökning som visar att var tredje ungdom mellan 14 och 17 år tycker det är jobbigt att gå till skolan eftersom de bland annat är rädda för att bli utsatta för skitprat, fula ord och ryktesspridning. 
Var kommer ungdomars benägenhet att göra varandra så illa med ord från? Från vuxenvärlden förstås. Barn föds inte med en vilja att prata illa om andra, det är något de lär sig. Inte minst genom alla dåliga teveprogram. Byt kanal eller stäng av. Varför ska vi förpesta våra barns hjärnor med skräp? 
Gör något bra för dem istället, visa dem att vinsten blir mycket större om de pratar väl om människor än tvärtom. Genom att flytta en sten från ficka till ficka eller ett band från ena armen till den andra varje gång du har klagat, skvallrat eller kritiserat befriar du dig själv från negativitet. Det skapar förändring, först hos dig själv, sedan i din närmaste familj och på sikt också i samhället. Visst, en lång process, men allting börjar ju med det där berömda första steget och varje människa kan göra skillnad. 
Som Will Bowen skriver: "Låt oss öka medvetenheten om den kraft som ligger i att ett land och dess befolkning inriktar hela sin kollektiva uppmärksamhet på lösningar i stället för problem".
Och det är inte för bra för att vara sant. Testa själv. 
 
 
Publicerad i Norra Skåne den 25 augusti 2010