Reportage

Rörelser istället för medicin

Det finns aldrig en ensam sanning, inte ens på forskarnivå. Trots det saknas en helhet i rapporteringen kring ett ämne, både från myndigheter och massmedier. En annan sida lyfter i dag upp ett sådant ämne, nämligen adhd och behandlingen med amfetamin.

 
Centralstimulerande metylfenidat, så som amfetamin, ska fortsätta ges till barn och ungdomar med ADHD, trots att undersökningar har visat att medicinen är beroendeframkallande och kan ge svåra biverkningar. 
Den europeiska läkemedelskommittén CHMP har konstaterat att nyttan är större än riskerna och gör tillägget att läkemedlet ska kompletteras med rekommendationer för behandlingen. Vem eller vilka som har bekostat det konstaterandet står inte att läsa på läkemedelsverkets hemsida. Däremot står det att det saknas information beträffande långtidseffekterna av centralstimulerande medel och att behandlingen därför bör omprövas genom årliga behandlingsavbrott.
Så vad är då sanningen bakom ADHD? Eller sanningen bakom att antalet barn som äter amfetamin i Sverige har ökat drastiskt under de senaste tio åren och att inga alternativ till behandling lyfts fram? Medan vi funderar över det riskerar många, många barn att fara illa i ett samhälle som tror att mediciner är den stora lösningen på kroppsliga symptom. 
Tänk om det är så att detta ökande antal barn som i samhällets ögon har beteendeproblem faktiskt är en indikator på ett sjukt samhälle och inte ett symptom på att något är fel på barnen? Det skulle innebära att vårt sätt att leva, i en värld av miljögifter, vacciner, ohälsosam kost med ett överflöd av socker, sötningsmedel, smakförstärkare och andra tillsatser samt ett allt mer intensivt användande av mobiltelefoner, sladdlösa telefoner och trådlösa nätverk, går ut över de allra känsligaste individerna och att samhället blundar för det.
En som arbetar med en alternativ metod för behandling av barn och ungdomar och som är starkt kritisk till den allmänna och stora förskrivningen av amfetamin mot ADHD är psykiatern Harald Blomberg, Stockholm. 
I 20 år har han arbetat med en rytmisk rörelseträning som bygger på att allt som försvårar barnets motoriska utveckling och hindrar dess rörelser hämmar hjärnans utveckling. De medfödda primitiva reflexerna finns kvar när barnet blir äldre och stör utvecklingen och mognaden hos honom eller henne. Enligt Harald Blomberg har barn med symptom på ADHD och inlärningsproblem alltid kvarstående primitiva reflexer. 
Vad säger du om beskedet att centralstimulerande metylfenidat ska fortsätta ges, trots biverkningarna?
– Enligt en stor studie med uppföljning på tre år, den så kallade MTA-studien, modifierar centralstimulerande medel kortsiktigt barnens beteende, men långsiktigt fanns inga sådana effekter. 
- Enligt professor Pelham, en av forskarna i denna studie, finns det inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv. Han betonade i ett BBC-program att den informationen måste göras mycket klar för föräldrar. 
Vad är centralstimulerande metylfenidat?
- Det kallas också ritalin och är ett beroendeframkallande centralstimulerande narkotiskt preparat som i stort sett har samma verkan som amfetamin. Ritalin skrevs ut av läkare på 60-talet till personer som ville banta, vilket ledde till ett så omfattande missbruk att det drogs in 1968. En långverkande beredning av metylfenidat kallas concerta. 
Vilka är effekterna av dessa mediciner enligt dig?
- Barn som behandlas med centralstimulantia blir oftast lugnare och mer fogliga och villiga att göra som vuxna säger, speciellt när det gäller att utföra tråkiga, enformiga klassrumsuppgifter och läxor. Dessutom minskar deras spontanitet och nyfikenhet och de drar sig undan umgänge. De vanligaste biverkningarna är bland andra trötthet, slöhet, nedstämdhet, sömnproblem och brist på aptit. 
Förstår du föräldrar som går med på att ge sitt barn medicin?
- Jag förstår föräldrar till barn med stora problem med koncentration och överaktivitet om de går med på att barnet medicineras. De utsätts för påtryckningar både från skolan och sjukvården och får inte allsidig information om effekter och biverkningar av centralstimulantia.
- Skolan har skyldighet att ställa upp med den hjälp och stöd som barnet behöver för att fungera utan medicin, men ser nog helst att barnet medicinerar för att det blir billigare. Om barnet får så stora biverkningar att det inte går att medicinera måste däremot skolan ställa upp med det stöd som behövs. 
Hur kan ADHD behandlas utan medicin?
- Jag behandlar ADHD med rörelse- och reflexträning. Dessutom behöver dessa barn kosttillskott med mineraler, vitaminer och omega 3. Barn som genomför en sådan behandling behöver inte medicinera och de barn som genomfört en sådan behandling har kunnat sluta med medicinen och det finns också de som har blivit friska av behandlingen. 
Allt fler barn verkar få så kallade bokstavsdiagnoser. Varför är det så tror du?
- Vi har aldrig tidigare levt i en miljö så skadlig för vår fysiska och psykiska hälsa som nu. Foster, barn och unga är de som reagerar först och mest, deras immunförsvar och centrala nervsystem är känsligare än vuxnas och antalet barn som föds missbildade, utvecklar allergier, depression, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem eller mer allvarliga störningar av hjärnan ökar ständigt. 
Finns det fler metoder bortsett från din som kan räknas som alternativ till medicinering? Om det gör det, varför tror du att det ges så lite utrymme för det i samhället?
- Jag har ingen aning. Möjligen kan det bero på att medierna inte tar upp frågan, lika lite som de behandlar frågan om risken med mobilstrålning.
Har du något råd att ge till föräldrar som har barn med ADHD?
- De bör inte blint lita på de råd de får från läkare utan att först sätta sig in i effekter och risker av behandling med centralstimulerande. Om de inte vill att deras barn ska medicinera bör de kräva att skolan ställer upp med den hjälp och stöd som behövs. 
Vilka är de långsiktiga följderna av att allt fler barn behandlas med centralstimulerande medel enligt dig?
- MTA-undersökningen pekar på att barn som medicinerar löper ökad risk för missbruk och kriminalitet och jag tror att detta kan bli ett stort problem i framtiden. 
 
Publicerad i Norra Skåne