Krönikor

Den vita tråden ska bli en röd tråd i livet

 

Har du utmanat din hjärna i dag? Inte jag heller. Jag har inte hunnit. Det tar så mycket kraft och tid att klä mig i fel ordning, laga frukost, äta och borsta tänderna med vänster hand, ja, kort sagt, göra allt jag brukar göra på morgnarna fast tvärtom. 
Det är mycket lättare att utföra alla rutiner med hjälp av autopiloten vi har inkopplad varje dag. Vi vuxna gör nämligen i stort sett i dag vad vi gjorde igår och använder inte hjärnan mer än exakt så mycket vi behöver. 
En gång provade jag faktiskt att skriva en handlarlapp i fel ordning och sedan gå runt i affären efter den. Det var faktiskt riktigt roligt och blev som att komma till en ny affär. Dessutom ett ofarligt sätt att testa att gå mot strömmen. 
I vanliga fall när jag skriver en lapp börjar jag med frukt och grönt, sedan kommer mjölkavdelningen, juice, ägg, kanske en avstickare till olivavdelningen om det behövs, för att sedan fortsätta till kött, ost och resten. "Osten med Resten", förresten, det skulle kunna bli en ny musikgrupp.  
Nåväl, det är som om jag följer en snitslad bana och har en egen upptrampad stig inne i affären. Och just precis, jag behöver inte använda min hjärna. 
Fast det är precis just det jag, och vi, behöver. "Håll hjärnan levande genom att använda den varje dag" läste jag någonstans, en mening att fundera över. 
Faktum är att tipset att till exempel göra saker med fel hand på morgonen faktiskt är ett sätt att utmana hjärnan, väcka den ur sin slummer och få den att piggna till. Tänk efter själv hur dagen ser ut. Rita en karta efter det och flytta in den i hjärnan. Förmodligen blir det bara några tjocka streck mellan några få punkter med nästan, eller ingen variation. Lite läskigt är det allt tycker jag, men häftigt att det är så enkelt att åtgärda. 
Varför inte köra en annan väg till jobbet en morgon? Eller chocka din omgivning genom att säga godmorgon på ett nytt sätt? Ytterligare tips som piggar upp är att räkna baklänges från 100, men göra det med sju steg i taget. Alltså 100, 93, 86, 79, 71, ha, ha, nu väckte jag en uppmärksam läsare, det blir ju 72. 
Allt som bryter den dagliga vanan är en utmaning för hjärnan och får den att se nya möjligheter. Att busa till vardagen gör livet roligare också.  
Sedan händer förstås oförutsedda saker som också piggar upp. Som i morse, alltså på tisdagmorgonen. En liten vit kork for illvilligt ur min hand, studsade på min ena röda innesko för att liksom vallas ut i en halvcirkel på golvet och rulla bort och få ett abrupt stopp vid sockeln till ett av köksskåpen. Allting var ett ögonblicks verk, jag hann inte ens bocka mig för att försöka rädda situationen innan allt var över. 
Eller åtminstone nästan. Korken lämnade spår. Långt och vitt på det fina ekgolvet, nämligen yoghurt sprungen ur den lilla klick som samlas i korken när förpackningen skakas. 
Hastigt och lustigt bestämde jag mig för att införa begreppet "Den vita tråden" i mitt liv. Den vita yoghurttråden ska hjälpa mig att komma ihåg att gå på avvägar när mina upptrampade stigar är för breda. "Den kommer med budskap till mig" kan ju bli Osten med Restens hitlåt.